BFF´s forever. f
Kapitel 2
" Niall, vi måste åka nu! " skrek Louis.
" Jag kommer!" svarade jag.
När jag kom ner stog dom allihopa och väntade på mig. Nu hade Zayn vaknat och han stog och åt en macka som Harry hade gjort iordning åt honom. Vi satte oss i våran BMW och åkte mot flygplatsen som vi hade besökt många gånger det senaste året. När vi hade checkat in våra väskor och gått igenom säkerhets kontrollen.
" Jag går och köper något att äta på planet." Sa jag till dom andra.
Allt jag fick till svar skratt. Dom tycker att jag äter mycket, men så är det när man är ifrån Irland.
När vi äntligen var framme i Sverige åkte vi direkt till studion och började jobba. När vi hade fått ihop halva låten åkte vi hem. För klockan var runt tolv på kvällen. Vi hade varit i studion hela dagen. När vi kom till hotellet fick vi dela två och två, jag fick dela med Zayn. Och Louis och Harry i ett och Liam själv för han behöver ingen som passar honom som vi behöver. Kanske därför han kallas Daddy Direction, haha jag skrattade lågt åt tanken. Nästa morgon knackade det på dörren och jag öppnade dörren. Det var Liam som sa att vi skulle åka.
" Men frukosten dååååååååå! " Gnällde jag.
" Det finns mat där" svarade Liam med sin vuxna röst.
Jag nickade till svars och Liam gick.
" ZAYN! tio minuter" skrek jag till Zayn.
" men det tar tio minuter att fixa håret" hörde jag från badrummet.
Jag tog på mig ett par chinos och en vanlig svart tröja med tryck. När vi klockan var 7.29 skrek jag åt Zayn.
" Vi måste åka nu Zayn, du får fixa dig i studion!"
" Men okej då! Då är det du som fixar mat ikväll" Svarade han.
" Det är lungt! Vart ska vi äta då älskling?" skrattade jag fram.
" Haha, skit kul." Muttrade Zayn.
När han kom ut ur badrummet gick vi ner till lobbyn där alla andra väntade. Vi åkte till studion och började jobba.
- 7 TIMMAR SENARE-
Skönt att få åka hem nu, jag ska bara åka till lägenheten och packa om lite sen drar jag till Irland och mamma, pappa och brorsan. Det är jätte skönt med lite semester iallafall, även om jag bara kommer sova och vara med Greg. Kanske träffar några andra släktingar med. När vi kom hem till London packade jag lite snabbt och bad att Liam skulle skjusa mig till flygplatsen. När jag kom dit kramade jag om honom och gick igenom säkerhetskontrollen. Nu var jag äntligen på väg, på väg hem.Lisas perspektiv:
"Lisa kom ner jag måste prata med dig!"
" vad mamma jag har inte tid?"
" Lisa det är viktigt"
Jag gick ner till köket där min mamma väntade på mig. Jag kollade irriterat på henne innan hon började prata.
" Lisa, på fredag åker du till pappa. Och inga klagomål nu. Jag tror det är nyttigt för oss båda"
Jag lyssnade bara med ett halvt öra, måste jag lämna hela mitt liv och flytta till pappa som lämnade oss för ett år sedan. Glöm det jag tänker isåfall rymma.
" Gå upp och packa nu gumman"
" Kalla mig inte gumman. Du vill inte ha mig, du önskar att jag aldrig hade födds.". Min mamma bara suckade och gick till vardagsrummet. Jag grinade medans jag gick upp till mitt rum och började packa. Josefine då? Jag klarar mig inte utan henne. Jag ringer henne.
SAMTALET.
J- Hej!
L- Hej.
J-Vad har hänt?
L- Märks det?
J- Ja, du låter så nedstämd.
L- Jag ska flytta till pappa.
J- Du skojar?
L- Nä, önskar jag gjorde det.
J-Nej, du får inte. Jag klarar det inte.
L- Jag älskar dig .
J- Och jag dig.
L- Puss
J- Och kram!
Gud vad jag kommer sakna Josefine. Hon är mitt allt. Om fyra dagar åker jag.
Kan min mamma tvinga mig?
Nialls perspektiv:
Skönt ! Äntligen hemma i Irland igen. Mamma och pappa kom och hämtade mig på flygplatsen. Greg jobbade idag men han - som hela släkten- hade kommit hem för att träffa mig och prata med olika släktingar. Det är nog inte så ofta dom träffar varandra. Direkt när pappa svängde in på gården såg jag fortet, fortet jag och Lisa hade byggt. Henne kommer jag nog aldrig få se igen.
" Niall när åker du?" frågade mormor.
" på lördag" svarade jag med ett leende.
Min mormor skrattade och fortsatte att prata med några damer. Dagarna gick fort och helt plötsligt var det torsdag. Jag har haft det så bra här i Irland, och snart åker jag igen. Men det ska bli skönt att komma hem till pojkarna och kanske åka runt lite i London och bara vara tillsammans som vi brukar. Jag somnade lyckligt den natten.
Lisas perspektiv:
Nu är det fredag och jag åker till pappa idag. På ett sätt ska det bli skönt men jag vill verkligen inte lämna alla mina kompisar. Josefine har lovat att komma och hälsa på mig. När jag satt på bussen och vinkade hejdå till alla tänkte jag på allt roligt som jag hade haft dom senaste dagarna. Innan jag han tänka mer somnade jag i en skön sömn. Och vaknade inte förens jag var framme. Pappa kom och hämtade mig vid busshållplatsen. Vi kramades och han pratade om vad glad han var att jag hade kommit hem till honom. Klockan var runt nio på morgonen när vi kom fram till huset. Då kom jag på, fortet.
" pappa finns fortet kvar?"
" ja, ingen har rört det"
Bra tänkte jag för mig själv. Jag började gå efter stigen upp till fortet, när jag kom fram fick jag tårar i ögonen av alla minnen som kom tillbaka. Jag gick fram till den lösa stenen och tog ut lådan. I den hade vi lagt ett kort på hur vi såg ut varje år. Troligen så hade pappa lagt dit kort på mig sen jag flyttade.
" hörru! Det där är privata grejer."
" jag vet. Jag har byggt det här fortet svarade jag med ryggen mot personen.
" Lisa?"
" Niall?"
Jag vände mig sakta om och kollade in i min gamla bästis ögon.